Två timmar på stranden i solnedgången. Så skönt! Som... som... massage för själen! Kom på mig själv med att inte tänka på någonting alls, utan bara satt där och andades, tittade och njöt. Det finns liksom ingen tid, en väldigt skön känsla! Skulle ha pluggat men läxorna var gjorda och jag var egentligen inte tvungen, så jag struntade i det och tog lite egentid istället. Det är häftigt, för på stranden och strandpromenaden är det jämt ett väldigt tempo, men så fort solnedgången är påväg mot sitt slut, så stannar alla upp. Vet inte hur många personer jag såg där som bara stod och tittade, för att sedan fortsätta jogga/promenera/läsa/prata när solen ramlat ner bakom horisonten, väldigt häftigt!

Läxorna gjorda, disken gjord, väskan packad till imorrn, nyinköpta sakerna uppackade, så då återstår väl bara att sova. Mycket svalare ikväll, så det ska nog gå bra. Ögonen svider ganska ordentligt nu, det har varit en lång dag. Avslutar med några bilder från mina timmar på stranden. God natt, mina vänner!