Amigo Camilo

Väldigt trevlig kväll igår! Gick till en restaurang som ligger i änden av Las Canteras, inte åt Konserthushållet, utan andra hållet. Amigo Camilo hette restaurangen, om jag inte minns fel. Vi var sex stycken som gick ut; jag, Hildegunn från Norge som åker hem idag, Joe från USA, Andres från Cuba, Steffi och Diter från Tyskland. Pratade bara spanska heeela kvällen och det flöt på finemang. Fick till och med höra av Andres att jag pratar riktigt bra, utan nån speciell dialekt, MANTACKAR!! Förlåt, men, spanska med tysk brytning är inte vackert... Och har jag lyckats bli av med "svenskspanskan" så är jag supernöjd! Iallafall, Casa Camilo hette restaurangen, en fiskrestaurang där man går fram till en stor disk där det finns massor med färsk fisk och man får peka ut vilka man vill ha, så tillagar dom de direkt. Riktigt häftigt! Vi beställde in sex stycken olika stora fiskar, fiskade här på G.C samma dag, som dom grillade åt oss, med sallad och papas arrugadas och mojo, såklart. Och öl! Vi betalade totalt 16 euro per person för middagen med all dricka. Färsk grillad fisk och alla tillbehör... Bara jag som tycker att det låter väldigt billigt?


Snygga gaddar! Tur att man inte är känslig! Så gott!


Ena halvan av sällskapet. Så vänliga människor!


Andra halvan! Också så vänliga människor!

Sen gick vi till Costa där vi tog några drinkar (irish coffee, gin&tonic och tequila), stötte på chefen på skolan och min lärare, och de slog sig ner hos oss och pratade någon timme. (Fortfarande allt på spanska!). Hur trevligt som helst, fast chefen vad BRA på lyset, alltså, haha. Och läraren lika skön som alltid. Vilken glädjespridare! Såsmåningom ska jag skriva ihop ett inlägg med citat från honom, så förstår ni kanske på ett ungefär vad jag menar.

Vid 1:30 sa jag hejdå till gänget och slutade som vanligt på Sidney med J och en kompis till honom. Tog sen en taxi till en nattklubb och, ja, det var trevligt, men jag var inte riktigt på nattklubbshumör. Kom hem vid 4 och nu sitter jag här. Har plockat lite här i lägenheten, ätit frulle, och ska sätta igång att plugga lite mer snart.

Jag som faktiskt vant mig vid tanken på att åka hem 2a oktober, och stanna hemma, fick igår plötsligt, efter ett tungt men nödvändigt samtal, ett erbjudande om att i februari åka och vandra i Nepal, februari - april, betald biljett. Lockande? Ja.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0